I måndags åkte jag och det 7-åriga barnbarnet på bio. JAG hade valt Grinchen, för att jag tyckte att Grinchen verkade vara en söt figur. Innan vi gick iväg fick jag veta att Grinchen i början är en ganska elak figur, men att han blir snäll sen. Bra tänkte jag. 

 

Det är inte så ofta numera som jag gör något särskilt med något av barnbarnen. De har väl helt enkelt blivit för många... I vilket fall skulle 7-åringen sova över, så jag tänkte att vi får väl göra något speciellt. Bio alltså. Efter att vi hämtat de beställda biljetterna blev det fika. Självklart fick barnbarnet välja helt fritt. Han valde chokladmuffins. Själv åt jag en macka. På bio ska man ju äta godis, så en liten påse smågodis blev det. På bion letade vi upp våra platser. Gissa om barnet jublade. BARA hans plats var klädd med ett Bamseöverdrag!  Självklart tror han att det är hans förtjänst att just han fått överdraget. 

 

                                                               

I vilket fall: Grinchen var en härlig film! Grinchen lite elak, sur, tjurig med en hjälpsam och trogen hund. Filmen är rolig, dråplig och slutar som sagt bra. 

Jag gillar att se film med barn. Det är lika roligt som att läsa för barn. Man får så enkla bra svar på det mesta. 7-åringens slutsats efter filmen:

"Grinchen behöver ju inte vara arg på julen, bara för att han är arg på att han är ensam! Han kan väl vara med de andra då!" 

Hur klokt är inte det!

 

Hälsningar

mormor Angela